fbpx

Varumärkesombudet

Är CORETEC förväxlingsbart med GORE-TEX?

av

Är CORETEC förväxlingsbart med GORE-TEX?

Bakgrund

Patent- och registreringsverket (PRV) beviljade Corema Svetsekonomi AB:s (Corema) ansökan om ordvarumärket CORETEC för olika verktyg och skyddskläder samt glasögon i klasserna 8 och 9. Efter invändning från W.L. Gore & Associates Inc (W.L. Gore) mot registreringen om att upphäva registreringen avseende samtliga varor i klass 9, då de anförde inför både PRV och senare Patent- och marknadsdomstolen (PMD) i huvudsak att varumärket var förväxlingsbart med bland annat W.L. Gores tidigare registrerade EU-varumärke GORE-TEX (registreringsnummer 017547993), som bland annat är registrerat för varor i klass 9 såsom skydds- och säkerhetsutrustning, upphävde PRV registreringen för samtliga varor i klass 9 förutom glasögon och anförde att:

”Vid en helhetsbedömning konstaterar PRV att det finns identitet mellan vissa av de aktuella
varorna. Det finns en likhet mellan märkena då de har samma längd och majoriteten av
bokstäverna gemensamma i följd. Märkena har även samma antal stavelser och visuella och
fonetiska likheter i början på märkena. Det finns även vissa skillnader då märkena börjar och
slutar på olika bokstäver. Skillnaderna distanserar dock inte det yngre märket tillräckligt från
det äldre märket för de varor där identitet har konstaterats. Märkena är således
förväxlingsbara.

Invändningen utgör därmed hinder mot att låta en del av registreringen bestå.”

W.L. Gore ansåg att termen glasögon skulle anses omfatta glasögon som utgör skydds- och säkerhetsutrustning. PRV upphävde alltså registreringen för samtliga varor i klass 9 förutom glasögon. W.L. Gore överklagade beslutet till Patent- och marknadsdomstolen (PMD) och yrkade att registreringen skulle upphävas även avseende glasögon i klass 9.

Ej varuslagslikhet mellan glasögon och skydds- och säkerhetsutrustning

PMD avslog överklagandet efter ha gjort bedömningen att det inte föreligger varuslagsidentitet eller -likhet mellan varorna i fråga, det vill säga skydds- och säkerhetsutrustning och glasögon, och att det därför inte föreligger någon risk för att konsumenter förväxlar varumärkena.

PMD konstaterade att:

”[D]e båda varukategorierna är skyddade i klass 9 och att glasögon, i ett
semantiskt sammanhang, kan avse både synkorrigerande glasögon och skyddsglasögon
(se bl.a. Nationalencyklopedin, www.ne.ord.se). Det bredare varuslaget glasögon –
dvs. synkorrigerande glasögon och skyddsglasögon – kan däremot inte anses i sin
helhet omfattas av den allmänna kategorin skydds- och säkerhetsutrustning, eller vice
versa (jfr Tribunalens dom den 7 september 2006 i mål T-133/05, PAM-PIM’S
BABY-PROP, EU:T:2006:247, punkten 29 med däri gjorda hänvisningar).”

”Den omständigheten att skydds- och säkerhetsutrustning kan omfatta skyddsglasögon, vilka
i undantagsfall även kan vara slipade för att ge en optisk prestanda ändrar inte denna bedömning”.

”Sammanfattningsvis gör Patent- och marknadsdomstolen den bedömningen att det inte
föreligger vare sig identitet eller likhet mellan de varor som de motstående
varumärkena är registrerade för. Eftersom de motstående kännetecknen inte avser
samma eller liknande varor finns det ingen risk för att konsumenterna förväxlar det
yngre varumärket CORETEC med W.L. Gores äldre varumärke GORE-TEX.
Överklagandet ska därför avslås. Vid denna utgång saknas det skäl för domstolen att
pröva om det yngre varumärket CORETEC är förväxlingsbart med övriga äldre
varumärken.”

Källa: Patent- och marknadsdomstolen dom 2021-11-23 i mål nr PMÄ 9931-21

Vad kan vi hjälpa dig med?

Behöver du hjälp med ditt varumärke? Vi hjälper dig med allt som rör ditt varumärkesskydd till exempel att registrera varumärke och då registrera varumärke i Sverige, registrera varumärke i EU och registrera varumärke internationellt.

Dessutom hjälper vi dig med mönsterskydd och domännamnstvister.

Kontakta oss idag för att få snabb hjälp till ett bra pris.

Tips! Glöm inte att spana in vår andra hemsida registrera-varumärke.nu.

LegalZoom och LegalRoom ej förväxlingsbara

av

LegalZoom och LegalRoom är inte förväxlingsbara trots identiska tjänster och märkeslikhet. Det som avgör är den konceptuella skillnaden.

Bakgrund

LegalZoom.com, Inc. (”LegalZoom.com”) är ett amerikanskt företag som erbjuder juridisk rådgivning via internet. Bolaget innehar ett EU-varumärke registrerat för ordvarumärket LegalZoom bland annat avseende ”juridiska tjänster” i klass 45.

Bolaget Freja Partner AB ansökte om svensk varumärkesregistrering för ordvarumärket LEGALROOM också det för bland annat ”juridiska tjänster” i klass 45.

LegalZoom invände mot varumärkesregistreringen och yrkade att den svenska yngre varumärkesregistreringen skulle upphävas eftersom det förelåg förväxlingsrisk med det äldre EU-varumärket.

Patent- och registreringsverket (PRV)

PRV konstaterar inledningsvis att det föreligger identitet mellan tjänsteslagen i klass 45, dvs att samtliga tjänster som Freja Partners märke avser innefattas i de juridiska tjänster som invändarens märke avser i samma klass.

PRV anser att den relevanta omsättningskretsen består av konsumenter i allmänhet men även av näringsidkare och företagskunder.

När det gäller märkeslikhet gör PRV bedömningen att de motstående märkena både har en visuell och fonetisk likhet bland annat eftersom förleden ”legal” är densamma. Det enda som skiljer varumärkesregistreringarna åt är bokstäverna Z och R. Dock anser PRV att att orddelen ”legal” är svagt särskiljande i relation till juridiska tjänster och att de efterföljande orddelarna ”zoom” och ”room” har olika begreppsmässig innebörd. PRV anger;

”Associationsmässigt skiljer sig märkena åt då LegalZoom för tankarna till att det är det
juridiska man riktar (zoomar) in sig på medan Legalroom i första hand uppfattas som ett
juridiskt rum eller en ordlek som skulle kunna översättas till lagrum och därför för tankarna
till visst ställe i lagtext som åberopas vid dom e.d”.

Efter en sammantagen bedömning anser PRV att det inte föreligger en risk för förväxling trots att märkena omfattar identiska tjänster. Invändningen avslås och registreringen består.

Patent- och marknadsdomstolen (PMD)

LegalZoom överklagade PRV:s beslut till PMD som dock delar PRV:s bedömning. PMD anger i sina domskäl;

”Vid helhetsbedömningen av förväxlingsrisken kan begreppsmässiga skillnader förta
verkan av fonetisk och visuell likhet, under förutsättning att innebörden av åtminstone
ett av de aktuella varumärkena är klar och bestämd för omsättningskretsen, på så sätt
att denna direkt kan uppfatta den (se EU-domstolens domar i mål C-16/06 P, Mobilix,
EU:C:2008:739, p. 98 och i mål C-361/04 P, Picaro, EU:C:2006:25, p. 20).

Märkenas suffix ROOM respektive ZOOM förstås av omsättningskretsen. Vad gäller
LEGALROOM som helhet bedömer inte domstolen att märket hos omsättningskretsen
skulle föra tankarna till det juridiska begreppet ”lagrum” utan snarare uppfattas som ett
rum där juridiska tjänster utövas. I övriga delar domstolen PRV:s bedömning om
märkenas begreppsmässiga betydelser och skillnader.

Domstolen instämmer i PRV:s bedömning att de begreppsmässiga skillnaderna mellan
märkena gör att det vid en helhetsbedömning inte föreligger någon risk för förväxling,
även med beaktande av att det föreligger tjänsteslagsidentitet. Eftersom det inte
föreligger någon förväxlingsrisk ska LegalZoom.coms överklagande avslås.”

Behöver du hjälp med ditt varumärke? Vi hjälper dig med allt som rör ditt varumärkesskydd till exempel att registrera varumärke och då registrera varumärke i Sverige, registrera varumärke i EU och registrera varumärke internationellt.

Dessutom hjälper vi dig med mönsterskydd och domännamnstvister.

Kontakta oss idag för att få snabb hjälp till ett bra pris.

Tips! Glöm inte att spana in vår andra hemsida registrera-varumärke.nu.

Rörelsemärken – ny era av svenska varumärkesregistreringar!

av

Sedan årsskiftet 2018–2019 har det varit möjligt att vid patent- och registreringsverket (PRV) registrera andra former av varumärken, däribland rörelsemärken. Varumärket ”GLOBAL FOOTPRINT LEVEL” var det första rörelsemärket som registrerades vid PRV. Varumärket kan liknas en filmsnutt där ett slags räkneverk/tidur avslutas med ordet GLOBAL FOOTPRINT LEVEL. Att det numera finns flera alternativ till såväl utformning som registrering av varumärken skapar en ny dimension inom varumärkesrätten och ger innehavare en större frihet att utforma sitt varumärkesskydd.

Svenska varumärken har således numera samma möjligheter till ”rörelse” som EU-varumärken. Rörelsemärken har nämligen varit tillåtna som EU-varumärken sedan 1 oktober 2017 där EUIPO hittills mottagit 73 ansökningar för rörelsemärken av dessa har 36 lett till registrering.

Vi är lite extra stolta över att en av dessa registreringar avser ett av våra egna klienters rörelsemärken, nämligen Göteborgspriset för hållbar utvecklings varumärke ”WINWIN”. Varumärkesansökan med nummer 017894400 lämnades in den 2 maj 2018 och registrerades den 20 september samma år. På EUIPOs hemsida, https://euipo.europa.eu/eSearch/#details/trademarks/017894400, kan man se hur märket är registrerat;

WINWIN

På http://winwingothenburgaward.com/ kan man se hur rörelsemärket används i verkligheten, exempelvis på Göteborgs Konstmuseums vägg;

WIN WIN

Är du intresserad av att registrera ett rörelsemärke eller har funderingar kring andra typer av varumärken är du varmt välkommen att kontakta oss! Vi hjälper dig med allt som rör ditt varumärkesskydd till exempel att registrera varumärke och då registrera varumärke i Sverige, registrera varumärke i EU och registrera varumärke internationellt.

Dessutom hjälper vi dig med mönsterskydd UDRP tvister om domännamn under .com.

Kontakta oss idag för att få snabb hjälp till ett bra pris.

En ansökan om varumärkesregistrering innehållande tre kronor avslås

av

Ansökan om varumärkesregistrering hos Patent- och registreringsverket

En ansökan om varumärkesregistrering ingavs till Patent- och registreringsverket (PRV) för nedan figurvarumärke bestående av orden SVERIGES ELBOLAG, innehållande tre kronor i gult samt två vågformade linjer i blått. Varumärkesansökan avsåg distribution av förnyelsebar energi i klass 39.

PRV avslog varumärkesansökan eftersom registreringsmyndigheten ansåg att det förelåg hinder för registrering. Anledningen var att det ansökta varumärket ”lätt kan förväxlas” med den skyddade statliga beteckningen lilla riksvapnet utan sköld. Bolaget bakom varumärkesansökan överklagade PRV:s beslut till Patent- och marknadsdomstolen.

Patent- och marknadsdomstolen

Domstolen inledde sin bedömning med en genomgång av gällande rätt. Varumärkeslagen innehåller ett förbud mot varumärkesregistrering av officiella beteckningar m.m. vilket regleras i 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen. Ett varumärke får alltså inte registreras om det utan tillstånd innehåller en sådan statlig beteckning som enligt lag eller annan förteckning inte får användas obehörigen, eller som lätt kan förväxlas med en sådan beteckning.

Av lagen om Sveriges riksvapen (1982:268) framgår att Sverige har två riksvapen som används som symboler för den svenska staten, stora riksvapnet (som också är statschefens personliga vapen) och lilla riksvapnet, avbildat här nedan. Lilla riksvapnet avser ”tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona”.

Enligt Patent- och marknadsdomstolen (PMD) ges emblemet lilla riskvapnet ett omfattande skydd. Det omfattar både exakta kopior och heraldiska efterbildningar. Det är tillräckligt att en beståndsdel av det sökta märket återger ett sådant emblem eller utgör en heraldisk efterbildning för att registrering av varumärket ska avslås. Begreppet heraldisk efterbildning får enligt domstolen anses motsvara ”lätt kan förväxlas” i varumärkeslagen. Enligt domstolen ska hänsyn tas till om genomsnittskonsumenten kan uppfatta varumärket som en efterbildning av statsemblemet även om skillnader finns i fråga om heraldiska detaljer.

Att det ansökta märket ifråga utgörs av en figur bestående av bland annat tre öppna gula kronor placerade bredvid varandra istället för ”tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona” förändrar inte bedömningen att de lätt kan förväxlas. Enligt PMD framstår likheterna som så stora att allmänheten bör uppfatta varumärket som en heraldisk efterbildning av lilla riksvapnet och varumärket kan således lätt förväxlas med en sådan statlig beteckning som enligt lag eller annan författning inte får användas. Överklagande avslogs av PMD och märket registrerades därmed inte.

Vill du läsa mer? Gå in på Brandnews; http://www.brandnews.se/a-ven-tre-kronor-pa-rad

Rättsfallsnr. PMÄ 8635-18

Behöver du hjälp med ditt varumärke? Vi hjälper dig med allt som rör ditt varumärkesskydd till exempel att registrera varumärke och då registrera varumärke i Sverige, registrera varumärke i EU och registrera varumärke internationellt.

Dessutom hjälper vi dig med mönsterskydd UDRP tvister om domännamn under .com.

Kontakta oss idag för att få snabb hjälp till ett bra pris.

 

#METOO en kontroversiell varumärkesregistrering

av

Ansökan om varumärkesregistrering för #METOO lämnas in

Den 17 oktober 2017 ansökte en man om varumärkesregistrering, i Sverige, för begreppet #Metoo. Registreringen avser bland annat smycken och andra juvelerarvaror i klass 14. Ansökan skedde i nära anslutning till att Alyssa Milano bad sina följare på Twitter att svara med orden ”me too” om de ofredats sexuellt. Den som dock myntade begreppet var den amerikanska medborgarrättsaktivisten Tarana Burke som 2006 startade en ideell organisation, Just be inc, för att stötta svarta kvinnor som varit utsatta för sexuella trakasserier och under begreppet ”Me too” visa på att de inte är ensamma om sina erfarenheter.

Me-too’s stora spridning skedde i mycket som en konsekvens av att de anklagelser om sexuella övergrepp, som riktats mot Harvey Weinstein, under lång tid hade tystats av filmindustrin. Som vi alla känner till, spred sig hashtagen #metoo snabbt på sociala medier och även i Sverige blev genomslaget massivt.

Genom att erbjuda en ”komplett smyckekollektion” under varumärket #Metoo planerar den svenska mannen att profitera på märket. Trots att det svenska varumärket Metoo registrerades redan i april 2018 rapporterade SVT Nyheter först den 16 augusti i år om det. Även i Resumé kunde nyheten läsas först i augusti. Det rapporterades också att mannen, av förklarliga skäl, hade fått nobben av medieprofilen Cissi Wallin avseende att kommersialisera idén.

Även Varumärkesombudet fick frågan hur ett så pass allmänt använt ord som #metoo kunnat registreras.

-”Jag tycker att det är märkligt att den ansökan gick igenom”, skrev personen till oss.

Grundförutsättning för registrering

När en varumärkesansökan lämnas in till registreringsmyndigheten upprättas en s.k. granskningspromemoria. I ett sådant dokument går det att läsa vad myndigheten anser om märkets registrerbarthet. I denna står: ”Lydelsen är inte beskrivande för sökta varor och därmed särskiljande”. Kort sagt betyder det att grundförutsättningen för varumärkesregistrering är uppfylld. Med andra ord innebär detta att märket kan skilja varor eller tjänster som tillhandahålls i en näringsverksamhet från dem som tillhandahålls i en annan. Bristande särskiljningsförmåga föreligger dock när märket exempelvis är artangivande eller anger kvalitet, kvantitet, avsedda användning, etc. I det här sammanhanget brukar förekomsten av s.k. frihållningsbehov för vissa beteckningar diskuteras. Det betyder att det inte ska vara möjligt att få ensamrätt till allmänna beteckningar som bör stå fritt för alla att kunna använda.

I mångas tycke torde #metoo vara ett sådant allmänt begrepp som alla och envar ska kunna använda. Detta utan att en 47-årig man ska kunna profitera på en kvinnorättssak och hindra användningen genom att hänvisa till en exklusiv ensamrätt, med ett bakomliggande kommersiellt intresse. Det rimmar illa helt enkelt. Som tur är föreligger det dock inte någon varumärkesanvändning i lagens mening så länge användningen inte sker i näringsverksamhet. Det innebär i princip att det är fritt fram att använda #metoo på diverse smycken så länge det inte sker i någon affärsrörelse.

Undertecknad anser dock att varumärket inte borde ha blivit registrerat från första början. Detta av den enkla anledningen att det är stötande, för alla oss kvinnor, män och ickebinära som delat personliga erfarenheter under #metoo.

#medvilkenrätt

Madridprotokollet 30 år!

av

Madridprotokollet – vad är det?

Madridsystemet och det protokoll som är hänförligt därtill, kallat Madridprotokollet, är ett internationellt system som möjliggör för varumärkesinnehavare att på ett lättadministrerat och kostnadseffektiv sätt utöka sitt varumärkesskydd. En sådan internationell ansökan skickas in till myndigheten WIPO, World Intellectual Property Office, som utför en första formell kontroll och för in varumärket i WIPO:s egna register. Därefter skickas ansökan vidare till de länder som sökanden valt att designera i sin ansökan. Det finns idag 120 länder att välja på. Ansökan granskas av den nationella myndigheten i respektive land och om myndigheten finner det lämpligt så registreras märket i landet.

Några av fördelarna med Madridprotokollet är, som nämnts ovan, att ansökan blir betydligt billigare än nationella ansökningar i varje aktuellt land samt att den för innehavaren blir lättare att administrera. Designeringarna i den internationella registreringen får nämligen samma registreringsdag, vilket innebär att de alla även ska förnyas samma datum.

 

En snabbväxande 30-åring

I år, och närmare bestämt den 27 juni, fyllde det s.k. Madridprotokollet 30 år – och mycket har hänt under denna levnadstid. Vid protokollets antagande 1989 var endast 25 medlemsländer anslutna till protokollet. Sedan dess har bland andra 28 asiatiska, 25 europeiska och 18 afrikanska anslutit sig och protokollet spänner nu över 120 länder. Ett mycket gott resultat och fler är på intågande.

Vill ni veta mer om Madridprotokollet och om det kan passa er? Ring oss på 031-313 49 85, så guidar vi er! 

 

Pssst… En annan nybliven 30-åring som är väl värd att nämnas är vår kollega Elin – en riktig arbetsmyra med stenkoll på läget! Hon är ofta en räddare i nöden här på kontoret, vare sig det gäller brådskande uppgifter eller behovet av en dålig ordvits. Stort grattis Elin!

 

Varumärket RADIO NOSTALGI registreras trots invändning om ond tro

av

Varumärket RADIO NOSTALGI registreras trots invändning om att varumärkesansökan gjorts i ont tro

Till Patent- och registreringsverket (PRV) inkom en ansökan om varumärkesregistrering avseende märket RADIO NOSTALGI för bland annat radiosändningar. PRV granskade varumärkesansökan och godkände senare varumärket för registrering. När den efterföljande invändningsperioden började löpa lämnade klaganden in en invändning. Klaganden ansåg att märket var förväxlingsbart med hand inarbetade varumärke och att ansökan hade ansökts i ond tro.

PRV och PMDs bedömning

Både PRV och Patent- och marknadsdomstolen (PMD) delade bedömningen om att det förelåg förväxlingsrisk mellan de motstående märkena och att klagande hade visat att han hade använt varumärket RADIO NOSTALGI vid tidpunkten då varumärkesansökan hade lämnats in. Även kravet att klaganden fortfarande använde varumärke ansågs vara uppfyllt. Däremot ansågs det inte visat att märket var inarbetat av klaganden vid tidpunkten då varumärkesansökan hade lämnats in och att sökande skulle ha känt till klagandes varumärke. Eftersom samtliga krav för att ond tro ska anses föreligga hävdes inte varumärket utan bestod.

Behöver du hjälp med ditt varumärke? Vi hjälper dig med allt som rör ditt varumärkesskydd till exempel att registrera varumärke och då registrera varumärke i Sverige, registrera varumärke i EU och registrera varumärke internationellt.

Dessutom hjälper vi dig med mönsterskydd och domännamnstvister (såsom ATF tvister om domännamn under .se och UDRP tvister om domännamn under .com).

Kontakta oss idag för att få snabb hjälp till ett bra pris.

Ett registrerat varumärke i svartvitt skyddar inte längre mot alla färger – svensk rättspraxis ändras

av

Svensk rättspraxis har ändrats – ett registrerat varumärke i svartvitt ger inte längre ett skydd mot alla färgkombinationer.

Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) ändrar svensk rättspraxis. Tidigare gavs nämligen ett varumärke i svartvitt skydd mot alla färgkombinationer men nu ändrar PRV skyddet för svartvita märken genom dom i PMÖD 435-18 (G i visst utförande). Ändringen ligger i linje med EU-rätten eftersom själva registreringen av ett EU-varumärke i svartvitt inte innefattar ett omedelbart skydd för samtliga färger.

Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD)

PMÖD framhåller i domen att;

”En tolkning av den svenska varumärkesrättsliga regleringen i ljuset av EU-rätten leder därför till slutsatsen att en registrering av ett varumärke i svartvitt inte i sig kan medföra ett skydd i förhållande till samtliga färgkombinationer. I konsekvens med detta kan en sökt internationell registrering i svartvitt inte betraktas som färgmässigt överensstämmande med en äldre registrering som avser en viss färg”.

Saken rörde nämligen en internationell varumärkesregistrering som Patent- och registreringsverket (PRV) inte ansågs skulle gälla i Sverige. Märket utgörs av ett figurmärke i form av en fyrkant med rundade hörn med bokstaven ”g” centrerad i mitten. Märket är utformat i svartvitt och registrerat för bl.a. mjukvaror i klass 9.

PRV ansåg att sökandes varumärke var förväxlingsbart med två tidigare EU-varumärken som båda var figurmärken och utgjordes av fyrkantiga märken innehållande bokstaven ”g” i vitt mot en färgad bakgrund i rött respektive blått, i båda fallen med vita ytterkanter. När ärendet slutligen hamnade hos Patent- och marknadsdomstolen var den avgörande frågan vid bedömningen av märkeslikheten om en registrering i svartvitt omfattar även färger.

Svensk rätt tolkas i ljuset av EU-rätten

Som nämnts ovan ansåg dock PMÖD att när den svenska varumärkesrätten tolkas i ljuset av EU-rätten leder det till slutsatsen att en registrering av ett varumärke i svartvitt inte i sig kan medföra ett skydd i förhållande till samtliga färgkombinationer. Konsekvensen av detta blev att det förelåg en låg grad av märkeslikhet när den sökta internationell registreringen i svartvitt inte kunde betraktas som färgmässigt överensstämmande med en äldre registrering som avsåg en viss färg. Detta gäller trots att bokstaven ”g” används i båda märkena.

Slutsatsen

Slutsatsen blev att Patent- och marknadsöverdomstolen upphävde underinstansernas beslut och förklarade att den internationella varumärkesregistreringen skulle gälla i Sverige.

Behöver du hjälp med ditt varumärke? Vi hjälper dig med allt som rör ditt varumärkesskydd till exempel att registrera varumärke och då registrera varumärke i Sverige, registrera varumärke i EU och registrera varumärke internationellt.

Dessutom hjälper vi dig med mönsterskydd och domännamnstvister (såsom ATF tvister om domännamn under .se och UDRP tvister om domännamn under .com).

Kontakta oss idag för att få snabb hjälp till ett bra pris.

 

VAMO Varumärkesombudet AB

Stockholm

Tel: 08-551 18 747
E-post: [email protected]

Göteborg

Tel: 031-313 49 85
Epost: [email protected]

Hitta oss på Sociala Medier

Kontakta oss